Vinden blåser vart den vill - vi blåste vidare


torsdag 15 mars 2012

Fågelstämma

Jag var så sur och tyckte så synd om mig själv, men så gick jag ut i solen 
och stötte på det här gänget, och vips så var det slut på det sura. 

 Och då var de inte ens trevliga - de flög så långt de kunde 
när de såg mig komma med kameran, och ville inte vara med på bild!


Bara två gamla uvar kvar, de som inte riktigt orkar bry sig om paparazzis längre. 
Tack Gud för naturen utanför husknuten!

2 kommentarer:

  1. Som en gammal släkting svarade på en fråga (på stenåldern, när jag var barn): När man pratar med Gud kan man börja lite familjärt om det känns bra. Som t.ex. "HörduDUVA" ;-)

    SvaraRadera