Vinden blåser vart den vill - vi blåste vidare


torsdag 19 april 2012

Bästa byn


Upptäckte världens sötaste lilla by idag, Lindfield som ligger ett stenkast från Mr. Stenlunds jobb. Vår vän Brian skulle nog säga att den är lite väl touristy för hans smak, men jag förstår inte vad han menar. Den är ju bedådrande  - och rar!


I Lindfield skulle man nog kunna bo var som helst och ändå bo vackert, som här till exempel. Med utsikt över dammen.


Eller i de här gamla husen. Korsvirkeshuset är från 1700-talet och har både vanliga takpannor och skifferplattor till tak. (Kolla in gatlyktan förresten.)


Det här huset  - Old Place - stod färdigt år 1390 och tjänar fortfarande som bostadshus. Vasstaket är hur läckert som helst.


Men allra bäst skulle jag nog trivas i det lilla rosa huset, med grind, hamlade träd, kamelior och en pytteliten altan på framsidan. Där skulle jag kunna sitta med min tekopp och en god bok, eller kanske en katt som spinner i knät.

3 kommentarer:

  1. Min romantiska själ gläds över ställen som dessa :-)

    SvaraRadera
  2. Där skulle jag vilja bo, en liten stund i alla fall.

    SvaraRadera
  3. Det rosa huset är ju helt underbart!

    SvaraRadera