På hemvägen igår stannade vi till vid the Monk House där Virginia Woolf tillbringade många av sina somrar och senare bodde året runt. Jag läste hennes bok Mrs Dalloway i vintras, och även The Hours som delvis handlar om hennes liv och för tidiga död. Det var sällsamt att gå där i hennes trädgård och veta lite om hennes liv och sorger, och se platsen där hon levde.
Det finns så många kvinnor jag beundrar, sådana som har levt större liv än kvinnorollen gav utrymme för. Virginia Woolf är en av dem. Vi som kommer efter har dem att tacka för mycket, för de plöjde och sådde det vi får skörda.
Jag vill också plöja och så, för de kvinnor som kommer efter mig.
Ja, verkligen! Sedan måste jag säga, vilka bilder! Vilken skärpa! Om jag får fråga - använder du stativ? Egentligen brukar jag vara svag för bakgrundsoskärpa men i det här fallet är det helt fantastiskt fint att allt är skarpt. Precis vad man vill när man ser en trädgård. Det känns nästan som om man skulle kunna kliva in i bilderna.
SvaraRadera